Det har genom åren skrivits spaltmetrar om det mytomspunna berget Mount Everest.

Speciellt i år, femtio år efter förstabestigningen, har Everest uppmärksammats väldigt. Mitt intresse för berget har funnits latent sedan jag började klättra för fyrtio år sedan. Jag föjde med stor spänning den stora internationella expeditionen 1971, som leddes av Norman Dyrenfurth. Det var ”klätterstjärnor” från tretton nationer som skulle samsas och göra stora bedrifter på Sydvästväggen. Det blev ett stort misslyckande och stort fiasko, kanske på grund av att det var för många ”Big Stars” och därmed mycket prestige, som resulterade i bråk.

Lyckad norsk expedition

Det var också mycket spännande med den norske expeditionen 1985, som leddes av mångmiljonären, tillika kändisen Arne Naess jr. Det blev en av de mest lyckosamma Everestexpeditioner som har genomförts. Nästan alla kom upp, till och med Arne Naess själv, och alla kom hem helskinnade.

Sveriges första försök 1987 blev inte en toppframgång, men dock framgångsrik prestationsmässigt och erfarenhetsmässigt, tycker jag. Man kom mycket nära toppen och alla kom hem. En olyckshändelse på hög höjd, som resulterade i ett brutet ben, reddes ut tack vare en mycket proffsig räddningsaktion, som genomfördes av expeditionens egna erfarna alpina fjällräddare från Norrbotten. Man skall veta att det är mycket sällsynt att man lyckas rädda någon på hög höjd på Mount Everest.

Även om jag inte var med på plats, kom jag att jobba väldigt nära expeditionen i och med att jag tog på mig rollen som ”hemmaman”, det vill säga jag hade i princip daglig kontakt med expeditionen och deras arbete uppför Great Couloir, som leden heter, på bergets nordsida och förmedlade sedan informationen vidare till anhöriga, media och till och med till H.M. Konungen. Våren 1990 lyckades Micke Reuterswärd bli första svensk på toppen via normalleden och strax därefter, samma dag, nådde även Oskar Kihlborg toppen.

Mycket svår led

Erfarenheterna från Everest ’87 blev oss till stor nytta när vi satte igång planeringen av nästa svenska Mount Everest-expedition, som gick av stapeln 1991 med mig som ledare. Erfarenhet är oerhört viktigt när man ger sig på att bestiga höga berg. Vi valde även nu att operera på nordväggen längs en mycket svår led, Japanese Couloir med Hornbeincouloiren. Den valdes delvis därför att vårt mål aldrig kunde bli ”förste svensk på toppen” och vi ville ta oss an en mycket stor utmaning, vilket samtidigt skulle öka intresset hos media och våra möjliga sponsorer.

Vi lyckades med ett nödrop nå målet ”minst en på toppen”. I vårt tredje försök nådde Lasse Cronlund toppen den 20 maj klockan 17.15 på kvällen, strax innan mörkret föll. Dramatiken som då uppstod beskrivs ganska så bra i vår expeditionsbok: 'EVEREST Den hårda vägen'.

Under åren efter Expedition 1991 har det varit mycken dramatik på Everest. På våren 1996 dog många även kända och erfarna klättrare under ett våldsamt oväder. Rob Halls och Scott Fischer är två som bör nämnas.

Vi skall inte glömma Göran Kropps fantastiska prestation 1996 att först cykla från Sverige till Kathmandu, sedan vandra med hela sin utrustning på ryggen till Base Camp på Khumbuglaciären. Han klättrade ensam, nådde toppen i sitt tredje försök och blev första svensk däruppe utan syrgas. Detta lyckades han göra efter de svåra dödsolyckorna ett par veckor innan. Det vittnar om ett visst mått av motivation och målmedvetenhet. Sedan cyklade han hem! Hela turen tog ett år. Beklagligt att Göran förolyckades under klättring i USA hösten 2002.

Första svenska kvinna

Renata Klumska blev 1999 första svenska kvinna som nådde toppen, tätt följd av Tina Sjögren några dagar senare. I år, jubileumsåret, har det varit särskild rusning till det ”magiska” Mount Everest. Jag har inte några färska rapporter därom, men i Kathmandu och i England och säkert även på andra platser har det firats ordentligt. Själv skall jag markera jubileumsåret med att guida två trekking-grupper upp till Base Camp på Nepalsidan nu under hösten.

Vi vet att turistnäringen är mycket viktig för det fattiga Nepal. Samtidigt måste man vara medveten om att den ökande trafiken av klättrare och vandrare sliter oerhört hårdt på naturen, och hur skall vi komma tillrätta med nerskräpningen på själva berget?

Jack Berg är ny i Fjällklubbens styrelse och presenterades i fjället 2/03. För mer läsning om Mount Everest se National Geographic Magazine 5/03.

Tillbaka
till 2-03