Farliga köldhögtryck

Ett kallt vinterhögtryck täcker den svenska fjällkedjan. Det kan bli kortvarigt men ligger ibland kvar i flera veckor och medför ofta typiskt högtrycksväder för våra vinterfjäll med mest svaga vindar.

Dagarna blir soliga men i dalgångarna bildas ibland dimmoln och lokalt dimma. Sikten är oftast god och det är mycket kallt. Kalluften är tung och rinner ner i dalgångarna där det är sträng kyla. Nattetid är det inte ovanligt med 25-35 minusgrader, på topparna betydligt mildare. Dagtid stiger temperaturen, på vårvintern ofta 20 grader, särskilt i lågterrängen.

När ett djupt lågtyck närmar sig från Atlanten och Brittiska öarna, börjar köldhögtrycket brytas ner. Lufttrycket faller i väster, över Sydnorge och Norska havet, samtidigt som tryckfallen ännu inte nått in över Sverige. Det gör att skillnaden i lufttryck mellan Norrlands inland och Norska havet ökar. Ju större skillnaden är i lufttryck, desto större blir den kraft som sätter luften i rörelse och orsakar en vind-ökning som ofta sker hastigt, först över de norska fjällen, efterhand också över den svenska fjällkedjan.

Högt snödrev snabbt

Vindökningen börjar över topparna där man kan se hur det ryker, vilket är ett tecken på kraftigt snödrev. På några timmar kan sydvinden i den lägre terrängen öka från svag till hård med risk för storm. Det finns ännu inte så mycket moln på himlen och därför ingen nederbörd. När vindökningen kommer börjar den lösa snön att driva. Vid ca 8 sekundmeter är snödrevet fortfarande lågt, vid drygt 10 blir det manshögt. När vinden är hård gör det mycket höga snödrevet att sikten är obefintlig eller mycket dålig och alla konturer suddas ut. Skidturisten tycker befinna sig i en riktig snöstorm. Situationen är mycket allvarlig även på grund av den stora nedkylningseffekten och här gäller det att utan dröjsmål söka skydd mot vädret. Den tragiska Anarisolyckan 1978 inträffade då ett köldhögtryck bröts ner.

När kalluften över kalfjället har kommit i rörelse faller den ner till låg--terrängen genom pass och raviner. Eftersom kall luft är mycket tung får vi en kraftig acceleration när den strömmar utför. Detta medför en hård iskall vind som ibland når stormstyrka, dvs 25 sekundmeter eller mer. Detta fenomen är livsfarligt. I Sverige förekommer det ibland på nordsidan av Sy-lar-na, Anaris- och Oviksfjällen och i de norska fjällen ner mot kusten. Kraftiga fallvindar kan naturligtvis förekomma även på andra håll i vår del av fjällkedjan, t.ex. vid Torne träsk.

Något dygn efter nedbrytningen av ett högtryck brukar man ha en hård vind omkring syd i hela fjällkedjan. Snö-fall i samband med fronter kan före-komma, främst i de västra delarna av fjällområdet. I dalgångar som ligger i lä för sydvinden blåser det fort-farande svagt och den extremt kalla luften kan ligga kvar. I övriga dalgångar blir det blåsigt och betydligt mil-dare. På kalfjället är vinden frisk eller hård och på topparna kan det blåsa storm. Vad kan man som fjällturist göra för att undvika dessa livsfarliga väder-situationer?

I väderrapporterna i riksradions program 1 framgår om varning för hårt eller mycket hårt väder är utfärdad. Ha respekt för dessa varningar även om de inte alltid resulterar i extrema och livsfarliga oväder.

Ge akt på vädret i högterrängen. Ryker snön över topparna samtidigt som vinden är svag eller måttlig i lägre terräng? Detta är definitivt en risk för annalkande oväder.

När vindökningen kommer kan allting gå väldigt fort. Sök skydd i god tid.

Tillbaka
till 1-99